grytlocket

v. 11

Sammanställer den fakta som vi inte har sammanställt:

o   Sammanställning av enkäterna och svaren på motivationen. 

o   Sammanställning av frågor till den högsta ansvariga om skolmaten.

o   Gör en ny plan vad vi ska göra de olika veckorna.

o   Börja skriva lite smått på redovisningen.

v. 12

Fundera om det går att ändra på skolmaten och börja fundera på hur vi skall kunna göra det.

v. 13

Komma fram till en lösning på problemet samt sammanställa den.

v. 14

Fortsätta att skriva det sista.

v. 15

Börja på att sammanställa redovisning.

v. 16

Fortsätta skriva på redovisningen.

v. 17

Sammanställning av projektet.

v. 18

Sammanställa det sista, diskutera vem som redovisar vad.

v. 19

Redovisning av projektet.

Det första veckan 43:

Startar vi upp en blogg och kommer på ett projekt vi vill genomföra. Och börjar diskutera hur vi ska genomföra projektet och hur vi ska dela upp arbetet.

·         Vem genomför detta? Linnea L, Jenny och Amanda

Vecka 44:

Höstlov.

Vecka 45:

Var inne och hjälpte till på parapeten under gåsmiddagen.

Veckan 46:

Bestämmer vi oss för att börja skriva på frågorna till enkäten.

·         Vem genomför detta? Linnea L och Jenny

Vecka 47:

Denna vecka skall vi skriva vår projektplan klar och skriva fler frågor till enkäten och klura på bättre frågor till enkäten. Och skiva inledningen till redovisningen. 

·         Vem genomför detta? Linnea L, Jenny och Amanda

Vecka 48:

Den här veckan har vi bestämt att vi ska lämna enkäterna till personer i matsalen. Och vi skall även sammanställa enkäterna.  Kolla när vi kan prata med personalen i matsalen, när vi ska komma v. 49?

·         Vem genomför detta? Linnea L och Amanda

Vecka 49:

Vi har bestämt att prata med personalen i matsalen.

-          Om hur mycket en portion/person mat får kosta?

-          Vad ska ingå i detta pris, (salladsbord, knäckebröd, mjölk, smör och mm.)

-          Hur mycket näring det måste vara i maten?

·         Vem genomför detta? Linnea och Amanda

Vecka 50:

Sammanställa all fakta vi har samlat ihop.

Komma hur man kan få dessa rätter att smaka mer med den tajta budgeten.

-          Spagetti och köttfärssåsen

-          Fiskpinnar med remouladsås och potatis

-          Korv stroganoff med ris

-          Kycklinggryta med ris

-          Köttfärssoppa med rotfrukter

·         Vem genomförde detta? Linnea L, Jenny och Amanda

Vecka 51:

·        Hur man kan få maten att se godare ut?

·        Hur man kan få maten att smaka mer?

Vi kommer att göra olika undersökningar och kolla upp:

·        Hur mycket pengar som läggs på skolmaten/person?

·        Vad som ska ingå i det priset?

·        Hur mycket näring ska det ingå i maten?

·        Vilka kryddor använder ni?

·        Följer ni några speciella krav?

·        Hur ska en måltid se ut enligt er?

1.     Tycker du att det är rätt att mer pengar läggs på maten i fängelset än skolmaten i gymnasiet?

·        Ja: 2st

·        Nej: 23st

·       Vet inte: 1st

2. Tycker du att maten smakar tillräckligt mycket?

·        Ja: 4st

·        Nej: 15st

·        Vet inte: 7 st

3. Tycker du att du kan äta dig mätt i matsalen?

·        Ja: 11st

·        Nej: 7st

·       Vet inte: 8st

4. Tycker du att det är tillräckligt mycket näring i maten?

·        Ja: 3st

·        Nej: 11st

·        Vet inte: 12st

5. Tycker du att det är tillräckligt bra mat för det lilla det får kosta?

·        Ja: 6st

·        Nej: 19st

·        Vet inte: 6st

Amanda Andersson:

Min helhetsbedömning av projektet är att det är kul att göra något annorlunda som man får ta väldigt mycket ansvar själv, och man får själv schema lägga sina egna 100 timmar. Att det är upp till sig själv eller gruppen som man arbeta i hur man lägger upp arbetet.  Men jag tror att det hade varit bra om lärarna hade lagt in fler avstämningsträffar. För jag tror att man hade tagit projektarbetet på större allvar. Att man hade haft vissa onsdagar då ska det vara klart av projektet och så vidare. Jag tror att man inte hade väntat att varje person ska lägga sina 100 timmar sista veckan eller de sista dagarna, innan projektet ska redovisas och lämnas in.  

Jenny Johansson: Till en början fungerade det väldigt bra att samarbeta och finna lösningar. Sedan blev det ofta diskussioner då har vi inte kunnat att arbeta. Amanda ville att vi skulle blogga men det tyckte inte Linnea var nödvändigt. Till slut efter många om och men blev det att vi skulle blogga. Amanda är den som har varit mest aktiv och samarbetsvillig. Men eftersom Linnea och Amanda har svårt att samarbeta tillsammans, är det jobbigt att vara i mitten av deras bråk och att välja sida.

Linnea Linde:  

Nu är projektarbetet till sin ända och jag tycker att det har gått bra att jobba i vår grupp. Visst vi har haft våra tjafs men inget som inte går att lösa. Men det har gått bra när vi har diskuterat och försökt komma fram till en lösning till vår frågeställning, men kanske inte har lyckats med att komma på en lösning till vårt problem. Jobbar man med sina kompisar som vi har gjort kan man blanda allvar och humor, för man måste ha lite roligt ibland när man jobbar annars blir det jättetråkigt om man inte kan njuta av sitt arbete!

Vi tror att andra kan ha nytta av de resultat vi har fått fram för att det kan underlätta att andra också vill ha en förändring, att de är fler som redan har försökt. Och att det redan finns lite enkäter och att en del fakta redan är uppletad kan göra det lättare för dem att verkligen få en förändring genomförd.  Att de har folk som redan försökt men dem misslyckades. Och om de letar upp ännu mer fakta och gör fler enkäter med andra frågor och en vilja av stål att dem ska lyckas. Så kommer de med väldigt stor sannolikhet att lyckas att förändra skolmaten till någonting som smakar mycket mer och ser god ut.

Det som fungerade bra till början, var att vi träffades varje onsdag (utom den personen som skulle preppa). Men tidsplanering och prioritering av projektet visade sig vara svårare än vi trodde från början. Det var en del svårigheter att bibehålla fokus på projektet.

Samarbetet i gruppen har visat sig vara svårt att upprätthålla hela projektet igenom. Projektdeltagarnas fokus har varierat kraftigt under projektets gång. Med ett antal interna diskussioner under tiden.

Det som vi kunde ha gjort annorlunda är att vi kunde har delat upp arbetsuppgifterna och inte sagt att alla skulle gjort allt tillsammans. Då tror vi att det hade gått lite bättre med sammarbetet och vi hade inte haft lika många konflikter runt projektet.

Diagramet som vi har sammanställt är resultatet av vår enkät undersökning Och den säger att nästan alla människor som har svarat är missnöjda med skolmaten på ett eller annat sätt. Och vill att maten i skolmaten Orienten ska ändras på ett eller flera sätt. De tycker också att maten inte innehåller tillräckligt med näring så man orkar en hel skoldag.

·        Vårt syfte är att se om man kan förbättra skolmaten på något sätt och vad är anledningen att det inte går?

·        Frågeställningen: Går det att förbättra skolmaten?

·        Vårt mål var att lyckas att förbättra skolmaten på olika sätt t.ex. smaken, det ska se gott ut och mm.

·        Vårt mål från grunden visade sig vara mycket mer komplicerat än vi eventuellt tänkte oss från början. Vi utgick från skolmaten och förstod alltmer att man får börja från andra hållet om man skall göra en radikal förrändring. Med andra hållet menar vi att politikerna sätter budgetramar för kommunalpolitikerna som i sin tur sätter ramar för kommuntjänstemännen som sedan ställer krav på skolpersonal att uppfylla dessa ekonomiska ramar. Det är inte lätt att göra en radikal ändring inom ett starkt regelverk.

·        Resultatet av vår enkätundersökning får nog ses som svagt. Dels med tanke på antal svar, och med tanke på risken att skolbarn i alla tider har haft en klar uppfattning att ”skolmaten är dålig”.

·        Vi har inte lyckas att ta reda på om man kan lyckas att förbättra skolmaten på något sätt. Vi har heller inte lyckas att ta reda på varför det inte går, utan vi har bara våra tankar om varför det inte går.  Vi har heller inte lyckas med att uppfylla vårt mål eller frågeställning. Vi har heller inte lyckas att ta reda på hur man skall kunna förbättra smak och utseende på de fem rätter nedan:

-          Spagetti och köttfärssås

-          Fiskpinnar med remouladsås och kokt potatis

-          Korv stroganoff med ris

-          Kycklinggryta med ris

-          Köttfärssoppa med rotfrukter

1.     Hur mycket pengar läggs på skolmaten/person?

Svar: Det läggs 26,64 kronor. Och i det ska det ingå råvarukostnad, personalkostnad samt övriga kostnader.

Detta är på en gymnasieportion (1,2 portion).

2.     Vad ska ingå i detta pris?

Svar: Knäckebröd, salladsbord, smör, råvarukostnad till en huvudrätt plus ett vegetariskt alternativ.

3.     Hur mycket näring måste det finnas i varje måltid?

Svar: Gymnasieelev 1,2 portion = 750 kcal.

Det skall ingå Huvudrätt, bröd med matfett, sallad och mjölk.

4.     Hur mycket av maten tillreder/lagar ni själva?

Svar: Personalen i matsalen Orienten tillagar 85 procent av maten själva, de tillagar grytor och alla såser själva från grunden. Men de gör inte fiskpinnar, köttbullar och mm från grunden, för det har dem inte tillräckligt med tid till.

5.     Följer ni några speciella krav?

Svar: Livsmedelsverket och barndietisten Margareta Rasmusson.

6.     Hur ska en måltid se ut enligt er?

Svar: Huvudrätt, vegetarisk rätt, 4 sorters knäckebröd, minst 5 sorters sallad/grönsaker, mjölk och matfett.

7.     Vilka kryddor använder ni?

Svar: Salt och peppar. De andra kryddorna är de enligt recepten de använder.

·        Enligt livsmedelsverket serveras det 1,6 miljoner måltider i skolan varje dag. Den totala kostnaden för skolmaten i Sverige är 5140 kronor per elev och år. Vilket är väldigt mycket pengar tycker man. I skolan kostar råvarorna i genomsnitt 11 kronor  per portion mat. Men kommunen som betalar mest för maten i skolan satsar tre gånger mer än den kommun som satsar minst.

·        Livsmedelsverket tycker inte att politikerna tar tillräckligt med ansvar runt skolmaten, och vill se att de visar mer intresse runt maten i skolan. Och tycker att det är bra att man ställer krav på maten. Enligt livsmedelsverket ska det ha startat ett kompetenscenter kring offentliga måltider. Vilket vi tycker är bra, kanske politikerna får upp ögonen för maten i dagens skolmatsaler runt om i Sverige inte bara elev skolmatsalen Orienten, Rönnowska skola.

Denna enkät har 26 personer av 100 enkäter svarats på. 

·        Vi valde att göra en enkät och lämna i cafeterian så elever på Rönnowska skolan kunde svara på. Jag och de andra tyckte att detta var mycket bättre sätt än intervjua människor på skolan. Vi trodde att väldigt många människor ville vara med och säga vad de tyckte genom enkäten, men det hade kanske varit bättre att intervjua personer istället.

Vårar tankar om varför skolmaten ser ut som den gör i elevmatsalen Orienten, Rönnowska skola

·        Att det inte finns tillräckligt med personal.

·        Att de inte har tillräckligt med hjälpmedel (ugnar, kylskåp, värmeskåp, spisar, kastruller/grytor, vattenbad, arbetsyta, osv).

·         Att personalen är ej utbildad eller för lite utbildad.

·        Att de inte utnyttjar tiden som de har.

·        Att personalen inte är intresserad av det dem gör. 

Bakgrund

·        Vi har valt att göra ett projekt om hur man kan förändra skolmaten med de ”små” pengarna som läggs på skolmaten. Och vi gör detta dels för att vi skulle göra ett projektarbete i skolan. Men också för vi tycker att detta projekt låter intressant och för vi vill se om man kan göra skolmaten bättre, både smak och utseende. För maten som man får på Orienten ser inte speciellt aptitlig ut och smakar inte tillräckligt mycket.  


Syfte

Vi vill förbättra maten i skolmatsalen Orienten på Rönnowska skolan.



Frågeställning/ problemformulering 

·        Går det att förbättra skolmaten?'


Metod och material

·        Vi har gått tillväga genom att ta reda på.

-          Vi har intervjuat kökschefen på Orienten.

-          Vi har genomfört en enkätundersökning till elever på Rönnowska skolan, som vi lämnade i cafeterian.

-          Vi har sökt fakta på internet

Avgränsning 

Vi ska försöka på att ta reda på om man kan förändra skolmaten på något sätt eller om det inte går på grund av ekonomiska skäl, outbildad personal, tidsbrist eller bara om personalen är ointresserad av det dom gör.

Sammanfattning


·        Vi har valt att ta reda på om det går att förbättra skolmaten.

·        Kan man förbättra skolmaten?

·  Vi kommer att arbeta mest i grupp men vi kommer också att arbeta enskilt med vissa uppgifter. T.ex. när vi ska sammanställa enkäten och annan fakta vi har kommit fram till. Målet vi har är att vi ska samarbetar så mycket så möjligt och att arbeta i grupp.  Vår grupp har kommit överens om att vi ska samarbeta och inte hålla på att bråka om små saker. Källorna vi kommer att använda oss av är våra huvud, sidor på internet, svaren på enkäterna och frågorna vi ställer. 

·        Vi har gått tillväga genom att ta reda på.

-          Vi har intervjuat kökschefen på Orienten.

-          Vi har genomfört en enkätundersökning till elever på Rönnowska skolan, som vi lämnade i cafeterian.

-          Vi har sökt fakta på internet

·        Vi har inte lyckas att komma fram till om det går att förbättra skolmaten på något sätt. Men vi har kommit på att sen lång tid tillbaka har människor klagat och tyckt att skolmaten har varit dålig. Så om vi skulle kunnat komma fram till en lösning skulle vi ha börjat längre bak i tiden, (på den tiden skolmaten infördes i Sverige). Och vi skulle behöva ändra vår frågeställning till: Varför är skolmaten som den är idag?